ELIN SÖDERHOLM!

31 Juli

Så var ännu en månad över och jag börjar känna att sommaren går mot sitt slut. Trots att det förhoppningsvis är hela augusti kvar, om vi har tur! Vi har iallafall varit lyckligt lottade med sol och värme nu ett tag, jag och C har legat på Malnbadet halva dagarna och badat i havet. Eller jag har badat i havet, C har mest tittat på, haha. Han doppade sig någon gång men det var för kallt enligt honom. Jag tyckte det varit superskönt, så skönt att det till och med gick att ligga i en stund.

Annars har dessa två veckor sedan sist vi hördes rullat på bara. Jag har inte gjort något speciellt förutom att badat, jagat pokémon och ätit glass i princip. Väldigt skönt om ni frågar mig. Till veckan blir det däremot lite annat, jag ska följa med mamma, pappa och Ellen till Stockholm tis-fre för att gå på gröna lund och bara vara. Blir nog mysigt.

Spontanresa

14 juli idag vilket betyder att det är min pappas födelsedag. Tanken var egentligen att hoppa över en resa till Bollnäs idag då vi ska dit nästa vecka, men så tänkte jag om och kom fram till att jag hellre åker på kalas och träffar släkten en sväng över kvällen istället för att bara sitta hemma själv. C tränar ju ändå halva kvällen.

I övrigt har dagen varit väldigt bra, jag jobbade sista passet imorse och sedan fixade jag lite med köket. Så glad att jag äntligen tog tag i det så det inte ser så halvfärdigt ut, haha. Ni kan få se bilder en annan gång!

Hoppas ni också har en bra dag så hörs vi, kram!

Dåligt besked och blomkrig

Jag har sån otroligt bloggtorka. Det är väl egentligen kanske inte så konstigt då det hänt en hel del på kort tid, livet har liksom gått upp och ner hela tiden. Jag har knappt hunnit med själv känns det som.. Jag tänker att jag låter blogglusten komma tillbaka allteftersom tiden går, får jag bort stressen över att skriva inlägg kommer det förmodligen ordna till sig så småningom.

Idag kom förresten antagningsbeskedet för höstens studier. Jag kom tyvärr inte in på mitt förstahandsval utan är reserv nummer 3 i ena urvalsgruppen och reserv nummer 6 i samma urvalsgrupp fast på en annan skola. Jag kom in i Falun, men tackade nej till den platsen då jag varken kan eller vill flytta dit. Nu är det bara att hålla tummarna att jag tar mig in till andra urvalet, beskedet kommer inte förrän i början av augusti.. Känns som en evighet. 

Skulle jag inte komma in får jag väl göra högskoleprovet som jag ännu inte gjort och prova igen. Vore jättetråkigt att behöva vänta ett år till, men det finns inget att göra åt saken. Det är lätt att tänka "jag skulle lagt ner mer på gymnasiet", men jag orkade inte det då. Det vet jag. Jag gjorde allt jag kunde just då, förutom högskoleprovet då, haha. Det glömde jag anmäla mig till. Jaja, vi får se hur det går i augusti.

Nu ska jag baka en kladdkaka tills C kommer hem från träning. Vi blev lite osams tidigare idag så jag vill be om ursäkt för den ruttna blomman jag kastade på honom.* Men han var inte helt oskyldig han heller, faktiskt. Dock gav han mig en puss innan han åkte, och det är ju bättre än alla kladdkakor i världen. Nästan.

 

*Det var ingen hård blomma.

Vi får nog ta och köpa nya blommor. Sådana som inte dör direkt utan tål lite bristande vård.

PARIS - del 3

Vad vi gjorde kvällen den 2 juli vet ni redan nu, vi befann oss i fan zone. Morgonen därpå hade vi sedan tidigare bestämt att vi skulle kliva upp tidigt och ta oss ut till eiffeltornet lagom till det öppnade för att slippa köer. Dock blev det inte riktigt så utan vi vaknade efter kvällens händelse vid 10 och letade oss efter frukost ut till tornet för att förhoppningsvis kunna åka upp till toppen.

Väl där pratade vi och kom överens att skippa toppen och nöja oss med andra våningen. Vi skulle spara mycket tid på det och slippa stressa ut till Stade de France på kvällen. Väl uppe på andra våningen kände vi oss nog rätt nöjda båda två, haha. Det var otroligt häftigt att ha en sådan utsikt över Paris, men att åka upp till toppen vet jag inte om någon av oss skulle klara faktiskt, haha. Självklart vore det roligt, med andra våning räckte gott och väl.

Tyvärr blåste det rätt kallt där uppe då vädret inte var på topp, men det gjorde inte så mycket. Vi tog lite foton och njöt av utsikten innan vi tog hissen ner igen. Äntligen kunde vi bocka av det vi verkligen ville göra i Paris, förutom fotbollsmatchen vi skulle på samma kväll då såklart, haha.

Efter vi besökt eiffeltornet köpte vi en varsin crêpe och tog en tunnelbana motshoppinggatan för att leta nya långbyxor till mig. Jag hade bara ett par med mig och de gick sönder kvällen innan när kaoset utbröt i fan zone. Lyckligtvis hittade vi ett H&M och jag köpte ett par lika som jag hade haft med mig, haha. Dock med ett annat mönster, lite variation vill man ju ha.. ;)

Det tog sin lilla tid på shoppinggatan då det var väldigt mycket folk inne på H&M. Tillslut kände vi oss klara och gick hand i hand mot tunnelbanan för att åka mot hotellet igen då vi hade bestämt träff med våra vänner vid Islands fans uppladdningsplats. Det vankades ju match på kvällen!

På hotellet packade vi om väskan, bytte om och for iväg mot matchuppladdning och kvartsfinal. C kollade så att vi hade med oss matchbiljetterna fler gånger än vad jag kan räkna till, haha. Typiskt honom.. Matchuppladdningen var vid moulin rouge och väl där var det PROPPFULLT av Isländska fans. C hade hittat en Islandsflagga på dagen så han smälte in bra bland alla blåa tröjor, folk kom fram och började prata isländska (?) med honom. Själv hade jag lite småpanik över folkmassan men det gick bra!

När klockan började närma sig match tog vi en taxi tillsammans med våra vänner mot arenan. Regnet öste ner men det hindrade inte oss från att köpa burgare och pommes utanför Stade de France i sann fotbollsanda. Där stod vi i regnet och åt hamburgare, laddade inför vad som komma skulle och peppade på att få gå in på den mäktiga arenan. Vi köpte med oss sockrade popcorn, god och cola innan vi intog våra platser. 

Helt galet vilken upplevelse. Uppvärmningen var mäktig, matchinvigningen ännu mäktigare och nationalsångerna mäktigast. Vi satt i den franska klacken men kom fram till att det absolut inte gjorde någonting. Vi satt ju på vinnarsidan och fick fira många mål, haha. Fransmännen kramade om C i halvtid och sa "sorry man", han hade ju Islandsflaggan på sig så de trodde vi var Isländare, haha. För er som ej såg matchen var det så att det inte gick så speciellt bra för Island.

Jag och C valde att gå tidigare från matchen för att slippa trängas med 80 000 andra åskådare, åka tunnelbana med halva Paris hade vi inte lust med. Det gick otroligt smidigt och vi hann med första tåget bort från matchen och slapp på så vis trängas. Väl på hotellet åt vi lite chips, drack läsk och vilade innan vi somnade för att orka med hemresan tidigt morgonen därpå. 

Någon vidare sömn blev det dock inte då vi vaknade kl 04 av att det pep högt i hela hotellet. Brandlarmet gick. Alla gäster tvingades ut i pyjamas innan vi kunde återgå till våra rum igen efter att ha fått höra att det var någon som rökt inomhus. Jippi.. Vi var lagom trötta när klockan ringde 06.15 för att ta en Taxi med våra vänner ut till flygplatsen. Vi hade turen att ha lyckats boka samma flyg hem så vi fick sällskap hela vägen till Sverige. Perfekt!

Vi landade in Sverige runt 12 någon gång tror jag, och då styrde vi bilen mot subway och lite käk innan vi bilade till Bollnäs igen. Vi lär vara de enda som äter baguetter det första man gör när man kommer hem från en resa i Frankrike, haha. 

Det har iallafall varit en helt fantastisk resa och jag längtar redan tillbaka. Jag älskar att resa med C, det finns inget bättre resesällskap. Världens bästa vän. Så tacksam <3

Nu ser vi framemot nästa resa tillsammans!

PARIS - Paniken i Fan Zone

Ja vart börjar man.. Som det stod i tidningarna smällde det en smällare mitt i fan zone vid eiffeltornet, alltså själva stället där tusentals fans samlades för att kolla på matcherna utomhus på storbildsskärmar. Just den kvällen vi var där visades Tyskland-Italien på skärmarna så det var otroligt mycket folk där. Tusentals människor hade samlats för att dricka öl, kolla på fotboll och bara ha det härligt. Stämningen var kanon och alla tittade spänt på den spännande matchen som visades. Det går inte riktigt att beskriva hur mycket folk det var och vilket trevlig stämning det var på plats.

Här är några bilder från kvällen innan då vi kikade på en annan match där. Det var inte ens i närheten av så mycket folk som det skulle komma att bli kvällen efter. Här är det tomt på människor i jämförelse med dagen efter.

Iallafall, jag och C stod långt framme i folkmassan den 2 juli tillsammans med två andra vänner från Sverige som vi precis mött upp. Vi pratade, drack öl och skrattade likt tusentals andra som också var på plats. Alla tankar om terrordåd var som bortblåsta och vi hade det verkligen SÅ trevligt. Jag och C stod bredvid varandra hela tiden och på grund utav alla människor hade vi knappt en millimeter emellan oss. Plötsligt från ingenstans hör jag något och jag vrider på huvudet, på en halv millisekund hinner jag se hur alla människor på vänster sida om mig kommer flyende mot oss i ren panik. De skriker och springer i full fart rakt mot oss och jag minns fortfarande känslan så väl. Panik. Innan hjärnan ens fattade vad som hänt började jag springa, jag sprang allt jag kunde bort från platsen, ut på en gata och följde strömmen dit tusentals andra skrikande människor flydde.

Jag vet inte hur länge jag sprang, men det kändes som en evighet. Jag var helt säker på att inom några sekunder kommer en bomb att ta mig bakifrån så det var bara att springa för livet. Jag såg mig bak efter C men han var inte där, det enda jag såg var andra människor i panik som skrek och sa "keep running!!!!". Jag tänkte att jag måste springa, han kanske springer också och då kanske vi ses efteråt. Vi får försöka leta upp varandra i tryggheten istället. Dessa tankar blandades med rädslan över döden, funderingar över hur det skulle kännas att bli tagen av bomben och att detta kan inte vara sant. Hela tiden matades det i huvudet, "det kan inte vara sant, det kan inte vara sant. Det är en dröm, detta händer inte".

Efter några sekunders springande känner jag hur benen börjar vika sig på mig. Första tanken var "Ramlar jag nu blir jag översprungen av 10 000 människor, ramla INTE". Jag kämpade emot men det gick inte, jag faller handlöst framåt och lyckas ta emot mig med handflatorna innan jag snabbt blir påsprungen av människor som kommer bakifrån och hamnar på rygg. Jag tänker att jag måste krypa ihop till en boll och skydda huvudet för att överleva, bakhuvudet får en smäll i backen, men på något sätt lyckas jag ta mig upp med trasiga kläder och skon på halva foten. Jag fortsätter springa och paniken över att C inte är där kommer ifatt. Är han kvar i folkmassan? Blir han översprungen av alla människor eller kommer bomben ta honom? Jag började medans jag sprang tänka tankar som "Hur ska jag kunna leva utan honom? Är han död? Kommer jag aldrig mer se honom? Hur ska jag ta mig hem från Paris utan honom?" Jag och alla omkring mig var ju säker på att det var ett nytt terrordåd, och det överlever man inte om man är mitt i det. Folk hoppade in i kioskerna och var desperata efter skydd.

När jag sprungit ett tag tittar jag åt höger och får se en av killarna vi var där med. Han får syn på mig och tillsammans springer vi in på en annan gata. Lättnaden när jag ser honom glömmer jag aldrig, tack och lov att jag träffade på honom! Hur skulle jag annars få tag i C, min telefon var nämligen i ryggsäcken som C hade.

Vi stannar någonstans på gatan vi vek in på och här är jag är i panik och gråter, tror att jag aldrig mer kommer se C och att det kommer smälla när som helst. Vi försöker ringa C och till min stora lycka är det upptaget, alltså borde han leva? Vi provar igen och han svarar, han är på väg mot oss. Efter vad som kändes som en evighet dyker han upp alldeles sönderskrapad och med trasiga kläder. Jag kastar mig kring hans hals och börjar storgråta.

Snabbt som attan ringer jag mamma och pappa för att berätta att vi lever, vi visste ju inte vad som hänt och vad som kommit upp på nyheterna hemma i Sverige. Mellan tårarna förklarar jag snabbt vad som hänt och att vi nu är på väg till en taxi som ska ta oss bort därifrån. Chockade åker vi till killarnas lägenhet och i taxin på väg dit får jag såklart panikångest. Efter att ha druckit lite vatten och kollat våra sår lugnar jag mig och när vi pratat ut lite om händelsen går jag och C hem till vårt hotell. Promenaden till hotellet var jag så otroligt rädd, vart jag än gick trodde jag att det skulle smälla och jag hoppade till för varenda litet ljud.

När vi kom till vårt rum och stängde dörren var det som om allt kom på en och samma gång. Lättnaden över att C levde, över att vi var där tillsammans och att vi var i säkerhet, samtidigt som händelsen går på repeat i mitt huvud och alla katastrof-tankar på vad som kunde ha hänt dyker upp. Jag gråter och gråter och gråter, har panik och vet knappt var jag heter. Efter mycket om och men somnar jag äntligen. Dock vaknar jag mitt i natten av mardrömmar och skriker rakt ut i sömnen, C lyckas väcka mig och jag kan somna om..

 

Denna händelse är det värsta jag varit med om. Alla tankar jag hann få och den panik jag och alla andra tusentals människor drabbades av. Jag trodde verkligen att det var skarpt läge och att det var ett nytt terrordåd, det var sådan stämning på plats. Panikdrabbade människor som flydde skrikandes för sina liv. Och mitt i allt det där tappade jag bort C, mardrömmen. 

Nu var det bara en smällare, men som sagt, där och då var det precis som skarpt läge. Vi trodde vi skulle dö. Jag trodde min sambo var borta för all framtid. Det är svårt att förklara hela situationen för allt var så overkligt. Dessutom BLEV det ändå ett allvarligt läge trots en liten smällare, tusentals människor flydde i panik och det gjorde att många också blev nedsprungna och behövde vård. Det låg människor på marken med vårdpersonal runt sig. Och det hade kunnat vara vi.. Usch..

Jag tänker fortfarande på händelsen och får en obehaglig känsla när jag läser om fan zone eller hör talas om den. Dagarna efter hade jag svårt att vara i folksamlingar och när vi kvällen efter skulle åka till Islands fans "mötesplats" var det väldigt jobbigt. Jag var på min vakt och föreställde mig hela tiden hur det skulle se ut när alla dessa människor skulle fly och börja springa i panik.

Jag är iallafall glad att vi klarade oss med lite skrapsår och jag kommer fortfarande på mig själv med att tänka "Vad glad jag är att vi sitter här tillsammans.." Tack och lov att det "bara" var en smällare och att vi kom undan med enbart trasiga kläder och blodiga knän.

MÅNDAG

Idag har det varit en grå dag här i Hudiksvall. Ingen sol utan bara en massa moln. Det har dock varit skönt att få en sådan dag också, härligt att få sitta i soffan utan att få dåligt samvete över att solen skiner ute, haha.

Jag har iallafall ringt lite samtal idag och försökt fixat så jag äntligen ska få min lön. Det blev strul med den förra månaden så den har inte kommit ännu, superkul.. Men imorgon kommer den förmodligen!

Annars har vi bara tagit en tur till Ica Maxi för att handla middag och nu sitter jag i soffan medan C är iväg på träning. När han kommer hem ska vi äta lite jordgubbar som vi köpte tidigare idag och mysa framför en serie eller film. Skönt att äntligen vara hemma efter att ha spenderat hela helgen i Bollnäs.

 

PARIS - del 2

DAG 2
Efter stoppet i Parken med crêpes så tog vi en promenad mot triumfbågen. Vi hamnade på en shoppinggata och kikade i någon enstaka butik innan C fick syn på ett ställ, eller kanske butik, som sålde fotbollssaker. Han ville gärna ha en island-flagga till morgondagens match men de var tyvärr slutsålda..

Högst upp på shoppinggatan stod den, triumfbågen. Dock gick vi inte upp i den utan höll oss på marken nedanför, vi tyckte det räckte. Häftigt iallafall att se den på riktigt.

När vi sett oss mätta på triumfbågen vandrade vi vidare på Paris gator. Vi hamnade sedan på ett område ovanför eiffeltornet och tänkte köpa glass, dock blev det inte riktigt så utan vi kikade på något uppträdande och alla säljare av souvenirer innan vi vandrade neråt igen.

När klockan började närma sig 15.30 köpte vi med oss en ciabatta med kebab och mozarella som vi delade på i parken intill eiffeltornet. Solen sken på oss och vi fick verkligen "Paris-feeling". Så himla härligt att sitta på gräset och ta av sig skorna en stund. Utsikten gjorde inte det hela sämre heller!

Tyvärr blir C rastlös direkt.. Det hann inte gå lång stund innan han fick myror i brallan och ville gå igen. Vi tog en tunnelbana till Louvren för att se den berömda "pyramiden". När vi där skulle ta oss ut från tunnelbanan blev vi som så många gånger förut tvungna att visa upp väskor och fickor för vakter. Det kändes dock tryggt med tanke på läget i världen idag, det spelade ingen roll var vi var så fick vi visa upp väskan och bli kroppsvisiterade. Det blev en hel del upp och ner med all packning, men hellre det än att folk få passera utan vidare.

När sedan regnet kom så började vi leta oss hemåt igen. Vi åkte med tunnelbana till Bastille och tänkte att det vore roligt att gå därifrån för att få se ytterligare ett område i Paris. Vi hade hört gott om det området. 

Väl framme hamnade vi dock i något helt oväntat, nämligen en "pride-festival". Det var proppfullt av glada människor som sprang omkring med pride-flaggor och drack öl i solen. Verkligen en superhärlig stämning med livemusik och uppträdande på en stor scen på torget. Roligt att få vara med om!

Det slutade med att vi stannade kvar mitt i festen en bra stund innan vi letade oss mot hotellet igen för att vila innan kvällens planer. Vi hade bestämt träff i Fan Zone med ett par vänner som vi lärt känna här i Hudiksvall. Dock visste vi inte då att vi skulle få vara med om den värsta kvällen i våra liv och att det hela skulle sluta i gråt och panik..

Del 3 kommer upp imorgon, kika gärna in då!
KRAM

 

PARIS - del 1

DAG 1
Vi landade på Paris flygplats charles de gaulle runt klockan 10 på morgonen. Vi letade upp en "turist-disk" och frågade hur vi tog oss in till stan. Tyvärr fick vi ett lite halvluddigt svar och vi blev inte så mycket klokare av samtalet, det vi kom fram till var att vi skulle köpa tågbiljetter och på så sätt ta oss in till Paris. Sagt och gjort, vi började leta biljettautomat. Efter en stunds letade gick vi tillbaka till disken och frågade, då visade det sig att vi kunde köpa biljetter där hos henne. Suck. Hade önskat att hon sagt det från början.. Med biljetterna i handen letade vi oss till tåget och efter vad som kändes som timmar befann vi oss äntligen på tåget in till stan. Rörigare flygplats och krångligare tåg-skyltar har jag aldrig skådat. När vi var i Prag hittade vi ut på ett kick..

Väl framme på hotellet som visade sig vara superbra blev vi uppgraderade till ett bättre rum och vi gjorde oss lite hemmastadda innan vi for iväg till resans första mål, Primark! Det var en bit tågresa dit men det gick smidigt och vi hamnade i ett superstort shoppingcenter med massor av butiker. Primark i sig kändes som Gekås, överfullt med människor som körde över allt och alla som kom i vägen. Vi fick iallafall med oss lite saker och efter några timmar(!) kände vi oss klara och åkte tillbaka till hotellet.

Kvällen spenderade vi sedan vid eiffeltornet där vi strosade runt och bara myste. Vi besökte också Fan Zone, området alldeles vid eiffeltornet där fotbollsmatcherna visades på storskärm. Jättehärligt ställe där tusentals människor samlades för att dricka öl och kolla på fotbolls-em. Häftigt att vara på plats på riktigt!

DAG 2
Dag 2 valde vi att turista runt bland Paris gator. Frukosten intog vi i våra kvarter på ett mysigt fik, självklart beställde vi en varsin baguett. Man kan ju inte besöka Paris utan att ha ätit baguetter, haha.

Därefter tog vi tunnelbanan en bit bort och besökte en matmarknad innan vi tog en promenad till eiffeltornet. Vi gick dock inte upp i tornet utan valde att ta en promenad längs vattnet istället och titta på allt däromkring, när vi blev trötta vek vi av in till en park där det såldes crêpes. Vi köpte en varsin med nutella och banan i och satte oss på en bänk för att vila fötterna lite.

Såå goda, och SÅ härligt att få vila fötterna en stund!

Matmarknaden vi besökte. Tyvärr var den inte öppen dagen efter, då hade vi köpt med oss en god picknick därifrån! Det fanns mängder av godsaker och härliga frukter.

Omgivningarna vid eiffeltornet där vi promenerade runt. Vädret var lite sådär, men det var rätt skönt när man ändå bara går. Förra sommaren i Prag var det olidligt varmt. Hellre en kofta på!

Det är alltid en häftig känsla att promenera runt i staden man så länge velat besöka. Att dessutom göra det tillsammans med C var otroligt mysigt. Inga krav eller måsten utan man gör bara det man har lust med, känner man för att sätta sig på en bänk och titta så gör man det. Vi försökte att verkligen inte stressa trots att det enbart var en weekend fredag till måndag, vi värdesatte det lugna framför att stressa runt bland en massa sevärdheter som ingen av oss egentligen är intresserad utav.

Detta blev en liten sammanfattning av resan fram till förmiddagen den andra dagen. Jag fortsätter med dag 2 i DEL 2 som kommer upp imorgon!
KRAM

I'm back!

Jag hade en tanke om att bloggen skulle återupptas i Paris, men så blev tyvärr inte fallet riktigt utan den har halkat efter. Det började hyfsat men sedan tappade jag det efter kaos-kvällen i "fan zone" och då struntade jag i det helt. Jag vet inte om folk vet vad som hände men det kommer iallafall upp ett inlägg om kvällen inom kort. Redan ikväll tänkte jag faktiskt publicera del 1 av vår Paris-resa, det kan vara roligt att ha den dokumenterad här i bloggen.

Utöver Paris har det hänt en del annat också, min morfar gick hastigt bort för några veckor sedan och sedan dess har allt liksom varit så rörigt och jobbigt. En begravning skulle planeras, sorgen bearbetas och vi skulle även hinna med en resa till Frankrike däremellan. Nu har det lugnat sig lite så förhoppningsvis återkommer jag här inne nu, jag har saknat det!

Men som sagt, kika in lite senare ikväll för att läsa om första delen av vår Paris-resa. Jag delar upp den i några gånger så det inte blir sådana långa inlägg. Vi hörs senare, KRAM.

På Stade de France

Ingen bloggning igår då kvällen tyvärr avslutades i tårar efter paniken i fan zonen vid eiffeltornet inne i Paris. Men mer om det senare, för ikväll hoppas vi på en fantastisk upplevelse då vi befinner oss här:

Nämligen på Stade de France för att bevittna matchen mellan Frankrike och Island. Otroligt mäktigt, och än är det bara uppvärmning! Hoppas ni har en fin kväll också! KRAM

PRIMARK

Tillbaka på hotellet efter en tur på Primark och ett stort shoppingcenter. En del shopping blev det för både mig och C, men alltså JÖSSES!? Det var värre än ullared. Folk var som tokiga, körde på en med vagnar och slet i kläderna. Glad att vi har det överstökat nu, haha.

Ikväll väntar en kväll med middag och lite strosande. Vi tänkte gå förbi eiffeltornet och bara mysa. Så härligt att äntligen vara här!

Mot Paris

Godmorgon!

Efter några timmars sömn på hotellet är vi nu på flygbussen mot Arlanda. Lyckligtvis serverade hotellet frukost redan från klockan 04.00 så vi hann med en gó hotell-frukost också, så härligt!

C sov dåligt inatt men jag sov hyfsat. Eller rättare sagt ganska bra. Så värt att sova på Arlanda natten innan så vi slapp bila hit inatt, fy vad jobbigt det hade varit!

Nu hoppas vi att vi slipper förseningar och likande så vi kommer iväg. Kram på er!

Upp